Min goda vän Gacheri sa till mig att om man pratar om sina problem är det inte lika stora problem som om man inte pratar om dom. Man kan liksom erkänna att det är ett problem och prata om det istället för att låtsas som om det inte finns.
så därför ska jag göra det. Prata. Om mina problem.

Jag gillar inte lunch. Jag hatar hela grejen med mat överhuvudtaget men lunch är förfärligt. Mitt i allt så ska man liksom bara strunta i vad man gör och gå o äta en jävla måltid. Och efter den måltiden blir man mätt i magen och trött i huvudet. nej nej jag förstår det inte. Jag kan förstå en liten smörgås eller en bulle... Men potatis och köttbullar med brunsås och en kaffe på det, NEJ det kan jag inte förstå!!

Jag gillar inte andra människor än de jag gillar....förstår ni? jag gillar dom jag känner nu....och för att lära känna en ny människa och till o med gilla den människan krävs det mycket jobb från bådas sida. Jag brukar oftast tröttna innan jag börjar gilla den människan så min bekantskapskrets har egentligen inte förändrats mycket på de senaste åren...eller jo, den har gått ner....Jag har börjat ogilla människor jag en gång gillade.

Jag tycker om att vara elak mot andra människor... Jag gillar att skratta åt andras olycka, jag tycker om att hitta fel hos andra för att det får mig att känna mig bättre...Ja, jag är en sån som bygger upp mig själv genom att trycka ner andra. men jag kan i alla fall erkänna att jag är sån. Jag gör det och det får mig att känna mig bättre.  Alla tjockisar är på jorden för att få mig glad. Tack!!

Jag bestämmer över min pojkvän... Jag är väldigt kärleksfull och snäll...så länge det är på mitt sätt!!! Jag blir arg om han inte gör på mitt sätt. Jag låser in mig på toaletten och gråter, jag river ner alla böcker från bokhyllan, jag pratar inte med honom...Jag gör allt för att få det på mitt sätt.

Jag klarar inte av sjuka människor... Nu pratar vi inte om allvarliga sjukdommar utan en förskyldning eller nått sånt. Jag klarar inte av det. Jag tycker att dom är svaga och gnälliga. Jag vill inte vara nära dom och jag föraktar dom när dom ligger där och tycker synd om sig själv medans snoret rinner. Men om jag är sjuk så är det självklart att man ska tycka synd om mig medans jag ligger där o gråter som en bebis!!!

Hmm...Ja det var väl lite av min sanning..men nu är det ju nästan inga problem längre när jag har delat med mig av dom. Och btw, ni kan inte dömma mig...Jesus har ju redan straffats för allt jag någonsin gör. Fan va schysst han var. ta på sig skulden och straffet bara sådär. Fin kille den där Jesus!!!