ensam.

Jag känner mig så utanför just nu. Iofs ett medvetet utanförskap. Jag vill vara för mig själv. Jag önskar att jag var en snigel med ett litet hus på ryggen som jag bara kunde krypa in och gömma mig i. Jag vill vara alldeles ensam.  men så blir det ju inte. nej, livet går vidare och de måste jag med.


Japp, det är bäst så


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback