I'm a train wreck in the morning
I'm a bitch in the afternoon
Every now and then without warning
I can be really mean towards you
I'm a puzzle yes indeed
Ever complex in every way



Hmm...Jag e konstig.

Ibland önskar jag att jag var precis som alla andra...För om jag var just som du skulle jag skratta nu.

Vill inte alltid ha de där molnet över mig. vill inte känna mig tvungen att söka mig till situationer som gör mig konstig och som får mig att må dåligt. men det känns som om jag alltid hamnar i dessa situationer.
Jag är nog den mest komplicerade människa nån någonsin kommer att veta av... Jag kan med all sä'kerhet att ingen känner mig...Ingen vet alla dessa känslor och tankar som finns i denna "snälla tjej"
Jag hatar alltför mycket och många.
Jag älskar alltför mycket och många...
jag litar inte på mig själv....och inte dig heller....

Jag tycker illa om er såkallade normala människor som lever era liv utan att tänka eller känna.... är det inte lite slöseri med tid att vara utan att riktigt vara?
och jag kan bli riktigt avundsjuk för att ni alltid vet vad ni vill och för att ni alltid e så lyckliga.
Själv gör jag typ vad jag kan för att överleva och för att sätta mig i situationer som e hemska....allt för att kunna slippa undan vardagen....


Jag älskar min pojkvän...jag gör det. vill inte ha eller leva med någon annan
men jag e såååå rädd för att leva mitt liv som alla andra... jag e rädd att försvinna in i den grå massan och bli ett med alla andra. Jag e ANNICA OCH VILL VARA MIN EGEN,....MEN jag vill vara min egen med dig...går de för sig


det var du som förstorde mig...det var du som tog de där speciella....vill gärna ha det tillbaka`??