SANNINGEN...

Jag ska vara så ärlig som jag bara kan med mina känslor just nu. Sårar jag någon så sårar jag någen... kan inte hjälpa det.

Jag har svårt att kontrollera och leva med mina känslor. de e så många.
Jag har massa hat i mig fortfarande.
en del av mig hatar min mamma och min pappa. Jag hatar min mormor for att hon försvann när vi alla behövde henne som mest.
jag hatar alla killar som nån gång vart i min närhet. EGENTLIGEN är det väl mig det e fel på...istället för att tro att det är fel på alla killar jag nånsin träffat så e d nog mig de e fle på!!!!
Jag har alltid valt killar som jag vet inte är bra....

Hur kan man tycka om nån som gör en så illa själsligt och kroppsligt som HAN gjorde!?!?! Jag fortsatte ett tag innan jag insåg att det var sjukt
...så sjukt!!! 
Mitt hat till honom och hans kompisar är så stort att de knappt får plats i min kropp...jag vill slå,spotta på honom..Hans kompisar e sjuka och äckliga och de kunde man nästan förvänta sig av dem men hur kan han som säger att han GILLAR EN göra nått sånt. Förstöra en människa på det sättet. För han har förstört mig. Jag är inte normal efter det. kan fortfarande komma ihåg exakt allt, hur jag kände, hur jag såg ut, hur han såg ut, vart vi var, ljuset, lukten, allt allt allt...!!!!!
men på nått sätt kan jag tänka tillbaka på honom med rätt glada minne i alla fall. då undrar jag om det är jag som e sjuk!?!?!?

Sen så finns de ju en annan.... där var de bara hjärtat som vart krossat.
Jag vet inte...egentligen så gjorde HAN inget fel...Han var alltid rak med vad han ville med mig. Han ville ha min kropp IBLAND.NÄR HAN VILLE....inget mer. Han brydde sig inte om mig eller nått sånt.
Så det var mitt fel. Jag lurade mig själv. Jag tyckte om honom så mycket att jag intalade mig att det funkade bra för mig med, att de var så jag ville ha det. Men jag måste tacka honom i alla fall för att han aldrig gjorde en "i-love-u-tills-jag-får-knulla-dig-o-sen-dra-. Tack din idiot!"!!!!
Det som stör mig mest är att jag inte vet alls vad han tänkte eller tyckte om mig... Skrattade han åt mig för att jag var så dum o lät mig luras eller var jag bara uppblåstbara barbara?  eller tyckte han nått snällt om mig?
det stör mig att inte veta.!!!
Hur som helst...Han var min första kärlek.HAHA PATETISKT, men han var det. Jag kommer alltid att känna nått. eller inte på deeee sättet men jag Kommer aldrig att glömma honom...



Det tamy fått mig att göra är nått jag ångrar och hatar honom för!!!

Att mamma och pappa aldrig gav mig en chans till ett normalt liv...Hur kan man utsätta sina barn för sånt som utsatt mig och min syster för....

ja ja ja nu har jag klagat klaert på alla...Skyllt ifrån mig lite till FÖR INNERSAT INNE VET JAG ATT JAG HAR MIG SJÄLV ATT SKYLLA. jag kan sluta se mig som ett offer och glömma allt som har hänt.
Jag är starkare och bättre tack vare allt som har hänt.

Det som har hänt har gjort mig till den jag är och visst att jag mår dåligt stundvis men jag älskar mig!
JAG ÄLSKAR MIG, JAG ÄLSKAR MIG...MIG MIG MIG MIG MIG



Nya tag utan att bry sig om the past....!!!

Jag är jag och jag kommer att klara mig. Det som har hänt har hänt.Jag tänker inte spendera mer tid att fundera och tänka på det. Skitsamma. Jag går frammåt nu!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback