Jag älskar min pappa. Han är en väldigt viktig person i mitt liv.
Jag har försökt att inte bry mig om honom. Jag har inte orkat, han tar på krafterna.
men han är min pappa och jag älskar honom...Vad han än gör och hur han än har behandlat mig så älskar jag honom. Han har ju aldrig sårat mig bara för att såra mig. men hans själviska handlingar har lett mig till många tårar.



som lilleman säger...ledsen är jag över detta här med min far. dåligt är inte allt, vi har haft roliga dar.

Vart tog pappa vägen??